Hej bloggläsare!

Vet ni vad jag gillar? Folk som kommenterar i eller länkar till min blogg. Det visar att ni läser, och inte bara är ännu några besökare som sökte efter något särskilt men som försvann lika fort när ni såg att jag inte hade det. Som bilder på nakna fjortistjejer eller en lösning på något mobilproblem.

Den som är flitigast med att länka mig är Sargoth, knappast förvånande men mycket uppskattat. Mitt inlägg där jag säger nej till Sverigedemokraterna blev läst och länkat av både Det perfekta livet och Vargen. Tack så mycket! Jag skriver för att jag vill bli läst så självklart blir jag glad av uppmärksamheten.

Sedan vill jag tacka er som kommenterar, både ni vars namn har synts ett flertal gånger och de som ramlar in i min blogg en gång, läser ett inlägg och lämnar en kommentar för att sedan aldrig återkomma (men de läser förmodligen inte det här). Det är så klart extra trevligt när folk genom att flera gånger lämna avtryck i min blogg visar att de följer den, några extra kramar till er!

Min bloggserie Lyckans utmaning har jag glädjande nog fått gensvar på. Jag ser en mening i att förbättra världen både i det stora och det lilla. Världen skapas till stor del i våra huvuden, genom våra uppfattningar. Fokus på det negativa ger en grå bild av livet och bidrar nog inte till så mycket gott. Därför uppmuntrar jag er att se det positiva i den senaste veckan som gått, för att visa att det inte bara var tågförseningar, rasistiska uttalanden och genomblöta skor. Där fanns också den där vänliga själen som log åt dig under provskrivningen och den där goda middagen du och en kompis lagade. Eller det där gula lövet som långsamt dansade genom luften ned till marken för att bli en del av det höstfärgade konstverk som täckte trottoaren. Tack till Arla, Krim, Aaron och PGW som har delat med sig av sina positiva erfarenheter i kommentatorsfälten och till Esca som till och med har svarat med blogginlägg. Jag hoppas att fler har tagit tillfället i akt att stanna upp och reflektera över livets trevligheter.

Nu börjar inlägget bli lite jobbigt långt så nu avslutar jag det med uppmaningen: kommentera (och länka) mera! Kramar till er alla!


Mikusagi

Tänk så underbart det är, att ingen behöver vänta ett enda ögonblick innan de börjar med att göra världen bättre på något sätt.

Anne Frank

Läs även om andra bloggares känslor för bloggläsare