Tänker ni någonsin på att en arbetsgivare ni sökt jobb hos kanske får för sig att söka upp er på nätet? I så fall, leder just det till att ni censurerar er?
Jag har tänkt på det. Ännu något att ta hänsyn till vid bloggandet. Det har ännu inte hindrat de blogginlägg jag har skrivit på. Fast jag har oroande slängt blickar åt mina gamla inlägg. Något borde kanske ryka?
Fast nej. Jag har ändå inte raderat något. Jag är väl rätt okej ändå? Jag är inte rasist, inte militant vegan, jag är inte våldsförespråkare och min avsky för människor är väl inte större än andras. Jag är medveten om att jag blir misstolkad. Någon tyckte att jag försvarade sexuella övergrepp mot barn när jag till och med är emot sex vuxen och barn emellan som skulle kunna tolkas som ömsesidigt*. Jag skrev det också, men det kom liksom i skymundan. För jag hatar inte pedofiler. Jag tycker inte ens illa om dem. Mina inlägg om pedofili är de jag har funderat över huruvida de bör stå kvar eller ej.
De finns kvar. Om arbetsgivaren är så känslig och ouppmärksam så får jag väl sparken direkt ändå.
Mikusagi
*Oj, vilken ful mening! Den är lång och krånglig och helt utan kommatecken, bindestreck och semikolon.
– Vi får inte tappa momentum! Protester mot inställd vård för två tolvåriga
transungdomar
-
I USA har politiken, som på många andra platser, rört sig i konservativ
riktning. Våren 2023 hade 41 av USAs delstater åtminstone övervägt att
förbjuda kön...
2 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar