Asexuellt liv i rosa

Enligt ett äldre blogginlägg har jag kallat mig asexuell sedan sommaren 2005. Jag får tro på mig själv. Jag minns hur det gick till, men inte när. Vilken tur att det finns dokumenterat! :3
Jag har aldrig känt mig sexuellt dragen till någon, så det är inte någon ny "upptäckt", det är snarare en utebliven upptäckt. Det finns ingenting att upptäcka, i alla fall inte åt det hållet.
I nian började jag känna att jag hade ett annorlunda sätt att se på förhållanden, lust, åtrå, trohet och sex än de klasskamrater som uttalade sig inom ämnena. "Galenpannor!" tänkte jag.

Sedan var det sommaren 2005, enligt blogginlägget. Då surfade jag runt på Gaia som vanligt. Jag hade lite guld (valutan på Gaia) över och tänkte att jag kanske skulle ge bort det. Det finns ett forum för tiggeri och välgörenhet, och jag gick in där för att hitta en lämplig mottagare. Då stötte jag på en tråd som hette något i stil med "Fund raising for Asexuality Guild". Jag gick in och läste vad trådskaparen (Nironia the Lonely Spirit) hade skrivit. Där stod asexualitet förklarat och jag tänkte "Wow! Det finns folk som känner som jag!" och gav bort mina slantar till ändamålet att starta ett gille för oss asexuella. Jag var aktiv i tråden och i gillet som till slut skapades blev jag moderator. Sedan tjing var jag inne i asexualitetsvärlden.

Nu är jag 19 år och definierar mig fortfarande som asexuell. Jag blir kär typ varannan vecka, eller så är jag konstant kär i livet och når toppar ibland då trevliga saker händer. Fast jag vill nog hellre säga förälskad eller förtjust. När någon frågar hur/om asexuella kan känna sig "attraherade" till en persons utsida så jämför jag det gärna med att träffa på ett vackert träd. Träd är så trevliga att stöta på! När jag har skaffat mig en systemdigitalkamera är det träd som jag först skall lära mig ta fina bilder av.
Sedan två år tillbaka lever jag i ett kärleksfullt och monogamt förhållande med Lingonsylt.

Nästa vecka hade jag tänkt gå på asexualitetsträff för att se vad som händer där. Jag har läst bloggen och prenumererat på nyhetsbrevet så pass länge nu att det nästan verkar lite konstigt om jag inte tar reda på vad de där träffarna egentligen går ut på. Jag bor i rätt stad och allt så det borde ju inte vara så svårt att ta sig dit!


Nu skall jag hjälpa till med middagen.

Mikusagi