När det är sol och vår och man fortfarande är 18 år och jagas av matgubbar

Det är vår och härligt. Jag trodde att det skulle snöa i april, men nu tvivlar jag på det. Jag hoppas att jag kan plocka blommor på min födelsedag.
Jag har sett en tussilago i år. Den låg mosad på asfalten. Jag visste inte hur jag skulle reagera.
Nu är det i alla fall vår och igår gick jag med endast luvtröja och kavaj till skolan. Mamma tyckte att det var helgalet så idag gick jag med vinterjackan. Nu är den inlåst i skåpet, jag orkade nämligen inte ha på mig den på hemvägen.
Det är varmt.
Härligt.
Vackert.

Det är läskigt att äta i skolmatsalen. Personalen härjar. Jag brukar förstärka intryck, så i mitt huvud är de lila monster som springer efter folk som har tappat servetter och gafflar, och sedan hänger de upp folket på en vägg med spikar och...
...eller nej, det där är faktiskt något jag snickrade ihop precis nu,
men ändå.
Matro plx.
Nej, det är inte bra att kasta servetter på golvet, men ibland orkar man inte ta upp dem, för man har fem kilo okokt potatis i ena handen och sur mjölk i den andra.

Jag tycker fortfarande inte om pingisborden, lufthockeyn eller fotbollsspelet.
Jag vill fortfarande kunna plugga i korridorerna.
Jag är fortfarande wannabe plugghäst.

Mikusagi