Ingen muntergök

Förut, för inte så länge sedan (det var i andra ring i alla fall... kanske t.om. denna termin?) brukade jag sitta uppe på kvällarna eftersom jag helt enkelt inte ville gå och lägga mig. Det var inget Jay Leno som höll kvar mig, inte heller någon intressant forumsdiskussion, det var bara det att jag inte ville. Igår hände samma sak, för första gången på länge. Jag tror att jag börjar bli så där deppig igen. Jag känner mig inte superemo, bara lite halvt nedstämd mest hela tiden nu när jag har varit hemma idag (har inte varit hemma hela dagen, jag var ju i skolan också).
Vi får se hur det går. Jag hoppas att det hjälper att träffa Lingon på fredag (t.o.m. söndag).

Mikusagi