Snabbvärdering

Igår gick jag på is. Det är rätt vanligt att människor gör det så här i vinterns Sverige eller Sveriges vinter (beroende på hur en ser det). Jag föll. Det är inte heller helt ovanligt. Efter fallet var jag glad, det är kanske lite ovanligare.

Jag landade bra. Jag satt stadigt på fötterna och hade båda handflatorna på marken. Så sjukt stadigt satt jag, och det var inga problem med att komma upp. Det gör mig alltid lite glad när min kropp visar mig att jag inte är helt d00med om det händer något. Den kan reagera bra. Dessutom hade jag släppt kamera och väska så att båda föll handlöst till marken utan mitt beskydd. Alltså: Jag sätter mig själv före min kamera! Det blev jag också glad för. Nu vågar jag släppa iväg mig själv. Eller det gör jag ju redan, men ändå.


Mikusagi