Power of the mind

En gång berättade min psykologilärare om sin granne som hade drabbats av cancer och var ledsen över att behöva tappa håret. Varje kväll innan grannen somnade föreställde hen sig att det stod gubbar i sin hårbotten och knöt fast stråna i hjässan så att de inte skulle lossna. Efter behandlingen var resten av kroppen hårlös, men från huvudet hängde fortfarande ett långt och vackert hår. Påstod min psykologilärare. Hjärnan kan påverka kroppen mer än vi tror.

Historien gjorde knappast mina nojor bättre. Tänk om jag går och föreställer mig att min kropp skadas, och så gör den det bara för det! Nej, så kan det så klart inte vara, då hade den fallit i bitar för länge sedan. Men ändå, den där personen som gick och dog när hen fick veta att hens cancermedicin var sockerpiller (detta var aslänge sedan, typ 100 år)? Hen mådde asbra innan. Fast ändå, fatta alla med tvångstankar, deras existens är ett bevis på att jag inte kan råka tänka till mig fysiska skador. Berättelsen om håret var säkert en lögn.

Så har jag resonerat fram och tillbaka. Det är nu flera år sedan jag fick höra historien, jag har lagt det bakom mig

men ibland är jag lite, lite rädd för
the power of the mind.




Mikusagi.

Läs även andra bloggares åsikter om tvångstankar, power of the mind