Min familj är inte särskilt religiös. Faktum är att ingen av de släktingar som jag har kontakt med är mer religiös än att hen kan säga "Ja, det finns nog något högre...". Det är jag som är religiös. I lågstadiet läste min lärare ur en bok om Jesu liv. Jag vet inte vad det var för bok, Barnens bibel kanske? Hur som helst beundrade jag Jesus handlande.
När jag kom på att jag tror på Gud minns jag inte, men det var nog någon gång i lågstadiet det med. I mellanstadiet bestämde jag mig för att konfirmera mig, fast då visste jag inte vad det innebar. Jag ville visa att jag var kristen (oh, jag träffade ju ganska rätt ändå).
När sedan två personer från Vantörs kyrka besökte Bäckahagens skola (som jag gick i hela högstadieperioden) för att "värva konfirmander" tänkte jag "Yay, äntligen kommer de! :D ". Då visste jag lite mer om konfirmation och kristendomen.
Jag var inte döpt innan, men jag blev det under konfirmationsperioden (jag gick på "lektioner", inte läger) och det var en härlig spirituell upplevelse.
Nej, oj, jag kom av mig =o
Jag är kristen för Jesus är min idol. Rebeller FTW.
Mikusagi
En musikalisk valp, Jan Hammarlunds memoarer
-
Jan Hammarlund, viskompositör och proggmusiker, med ett stort engagemang i
den svenska gayrörelsen liksom i andra kamper. Förra året kom hans
memoarer, En ...
4 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar