I helgen har jag strukit kläder. Inte alla kläder. Pappas skjortor kommer jag nog aldrig att få stryka.
Jag skulle egentligen bara stryka tygservetter, eftersom det är jag som envisas med att använda dem (jag är trädvän) och min pappa tydligen är trött på att stryka dem. Så jag strök dem. Jag har strukit någon grej någon gång förut, typ på syslöjden och när man skall trycka bilder på tröjorna hemma.
Hur som helst, jag strök två skjortor också. Båda var svåra, fast av olika anledningar. Den ena gick inte att öppna helt, den hade ingen öppning fram. Den andra hade massa knappar precis överallt typ.
Fast det blev bra.
Jag undrar om jag kommer att stryka när jag flyttar hemifrån. Jag tycker ofta att det mest är ett onödigt lyx.
Jo, förresten, jag råkade stryka ett veck och då kom jag på att man kanske kan stryka veck i något häftigt mönster.
Sedan stod jag och kreativitetsdrömde ett tag innan jag tog mig i kragen och fortsatte med strykningen.
Mikusagi
‘Eriks röst får inte försvinna’. Om en superhjälte i svartvitt som får färg
-
Biografin över homopionjären Eric Thorsell som kom 1981 har fått stor
betydelse. För en tid sedan drogs ett projekt igång med målet att biografin
ska ges u...
3 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar