Pages

17 februari, 2007

Melodifestivalen 2007; Deltävling 3

Okej, dags för veckans schlagerrapport.
Jag tycker att det var ett tråkigt startfält idag. Många låtar gav mig varken positivt eller negativt intryck.
Det är fortfarande ett plus om artisterna sjunger på svenska. Då når låtarna fram till oss ("oss" för att det är hela familjen som sätter poäng, men i bloggen är det bara jag som kommenterar) på ett helt annat sätt än om de är på engelska (låtar på språk vi inte kan når knappt fram alls, så klart).
Sedan vill jag bara säga att jag inte vill köra med argumentet "Den här kan nog gå långt i ESC..." för om vi röstade på låtar bara för att de fungerar ute i Europa, kommer låtarna anpassas efter hela Europas smak och då tror jag inte att de kommer vara lika bra längre. I Sverige röstar vi på vad vi tycker om. Sedan är det kanske ett plus om övriga Europa håller med.

Nu över till Mikus åsikter om varje bidrag.
Poängskala: 1-10 / 3-30
(NYHET Nu med hela familjens poäng)

Låt nummer ett
Cara mia
Artist: Måns Zelmerlöw
Text och musik: Fredrik Kempe, Henrik Wikström

Fredrik Kempes låt är ute först, precis som förra veckan. Fast då var artisten Regina Lund (och låtskrivarkompanjonerna var andra personer).
Cara mia... vad betyder det?
Låten var en av de där som jag inte tyckte illa om, men inte heller gillade. Av mig får den två poäng. Det är rätt neutralt. Ett poäng får bidrag jag inte tycker om alls, de som är blä.
Poäng från bloggaren: 2
Poäng från familjen: 9

Låt nummer två
Drop dead
Artist: Missmatch
Text och musik: Fredrik Boström, Märta Grauers, Felix Persson, Marit Woody, Stefan Woody

Ju fler kockar desto sämre soppa. Eller? Jag vet inte hur bra låtskrivarna hade lyckats på egen hand.
Jag minns inte ens hur låten lät. Jag har hört den två gånger. Den ena tjejen hade fyrkanter på armen. Annars minns jag inte så mycket. Återigen så får jag ge en neutral siffra.
Poäng från bloggaren: 2
Poäng från familjen: 7



Låt nummer tre
Live forever
Artist: Magnus Carlsson
Text och musik: Danne Attlerud, Michael Clauss, Thomas Thörnholm

Magnus Carlsson tycker vi (alltså jag, jag tycker om att säga "vi") om. Introt var lite roligt, det där galandet är inte vad man väntar sig skall komma ur M.Carlsson.
Precis som förra gången han var med så var det många tjejer på scenen, men i år var de inte lika mycket i fokus. Bra. Magnus har en talang, och det är synd att han inte visade upp mycket utav det. Han bara stod där, på scenen, rakt upp och ned och sjöng. Som om det vore en vanlig måndag. Han stod upp och sjöng sin låt. Lite show, tack! Lite känsla i rösten!
Mamma gav två poängs avdrag, ett för språket och ett för dansarna. Själv tyckte jag att det var en rätt tam låt, men svensk text skulle nog kunna ge den ett bra lyft. Som tur är, så är Magnus ändå Magnus och han behöver inte anstränga sig så mycket för att ligga över den där neutrala tvåan.
Poäng från bloggaren: 5
Poäng från familjen: 13

Låt nummer fyra
I mina drömmar
Artist: Sheida
Text och musik: Ulrika Bodén, Rostam Mmirlashari, Niklas Rosvall

Jag tyckte om den här. Det behövs alltid något annorlunda, och det här var just det. Annorlunda, på ett bra sätt. Indiskt tycker jag mer om än grekiskt. Fast nu var det ju inte indiskt, men i mina otränade öron lät det Indien om det i alla fall. Trevligt med översättning. Om det nu var översättning.
Poäng från bloggaren: 6
Poäng från familjen: 8

Låt nummer fem
The Arrival
Artist: The Attic feat. Therese
Text och musik: Eric Amarillo, Michael Feiner

Christer Björkman sade något om Drömhus efter uppträdandet. Så, det är den Therese? Vill ha dig- och Stjärna på himmelen-Therese? Det förstod jag inte alls när jag såg henne. Jaha. Jag minns henne från mellanstadiet.
Jag förstår inte varför låten hette "The Arrival". Ordet "arrival" hörde jag inte alls många gånger. Den borde ha hetat något annat.
Ja, det var väl vad jag hade att säga. Oh, jag kände igen snubbarna. Varifrån vet jag inte. Jag kanske har hört bandet förut.
Poäng från bloggaren: 2
Poäng från familjen: 6

Låt nummer sex
When the Night Comes Falling
Artist: Sebastian
Text och musik: Sebastian Karlsson, Peter Kvint

Dåligt av Aftonbladet att inte ta med hela titeln. Förresten är jag inte alls nöjd med Aftonbladet som schlagertidning i år, men det kan jag blogga om senare.
Introt tyckte jag lät lite Magnus Uggla. Ni vet så där "Hej! Jag är fult glad och det får ni acceptera, tacka och ta emot! :0". Framförandet var bra. Sebastian känner jag inte till särskilt väl, jag har väl hört honom några gånger när det varit reklam för någon skiva, och jag vet att han har varit med i Idol. Jag trodde att jag inte skulle tycka om honom, men det gjorde jag.
Gav han bort någon sjal när han sjöng för andra gången?
Poäng från bloggaren: 6
Poäng från familjen: 19



Låt nummer sju
För att du finns
Artist: Sonja Aldén
Text och musik: Sonja Aldén, Bobby Ljunggren

Sonja Aldén lät väldigt mycket som Shirley Clamp (stavas det så?) men det gör ingenting. Det är nog till och med bra! Det var en stark låt som jag säkert kommer anstränga mig för att lära texten till, sedan när jag får tag på skivan.
Precis som de flesta schlagers handlade den om kärlek, men det är helt okej, Sonja! Jag har fattat tycke för dig nu, tror jag.
Poäng från bloggaren: 7
Poäng från familjen: 17

Låt nummer åtta
Jag måste kyssa dig
Artist: Nanne
Text och musik: Ingela Forsman, Nanne Grönvall, Peter Grönvall

Åh, är hon bara "Nanne" nu? Inget efternamn? Då är hon alltså stor.
Låten var lite... ja, jag vet inte. Nanne måste kyssa någon. Det lät lite roligt. Jag vet att jag kommer sjunga på den senare i år. Inte på måndag kanske, men senare. När jag har hört den ett par gånger. Den vinner nog i Andra chansen, förresten. Den går vidare till Globen, det tror jag.
Mamma tyckte inte om hennes byxor.
Poäng från bloggaren: 5
Poäng från familjen: 17


Så, här har ni er rapport. Klockan är mycket, det vet jag... men det tar tid att skriva rapporter.

Mikusagi

Inga kommentarer: