Gudrun Schyman, originally uploaded by inposure.
Det populära TV-programmet Let's Dance där kändisar får dansa tillsammans med professionella dansare har i år äran att gästas av Gudrun Schyman. Gudrun Schyman är feminist - något som har orsakat en del spänningar. Innan fredagens program (säsongens första) skrev Tony Irving på Newsmill att "Gudruns politiska dans kan straffa sig" och lät där negativ angående feministisk dans.
Vi bör respektera våra traditioner och inte förstöra vårt kulturarv bara för att vara politiskt korrekta. Pardans handlar om två personer som rör sig tillsammans. Det kan vara två män, två kvinnor - eller en man och en kvinna. Någonstans måste någon föra och någon följa. När två kvinnor eller två män dansar tillsammans är det fritt fram att välja vem i paret som tar ansvar och för. När en man och en kvinna dansar tillsammans kräver traditionen, arvet och kulturen att mannen för och kvinnan följer. Dessutom är dansens karaktär, om man liknar den vid en tavla, så att kvinnan utgör dess fokus medan mannen får nöja sig med at vara ramen. (sic)
Ni märker hur könsstereotypt och icke-feministiskt det är, kvinnan skall vara i fokus och det är den manliga blicken all over again. Eller igen och igen, när var den någonsin inaktuell?
Gudrun visade redan i första programmet hur hen känner inför att det hela tiden skall vara kvinnan som är det som visas upp genom att låta sin manliga partner snurra vackert och så kräva (eller föreslå, inte vet jag) att det skulle vara proffsen som föll ned på knä i inledningen istället för kvinnorna. För Gudrun förstår att det är idiotiskt att bevara könsmaktsordningen som kulturarv.
Pardans som vi känner den i dag har sina rötter i 1600-talet , men den första moderna sociala pardansen var Wienervalsen. Varje dans har i sin egen historiska tid tryckt på de sociala gränserna. Att dansa wienervals med kroppskontakt mellan man och kvinna var först förbjudet i många balsalar, valsen tänjde på ett för den tiden provocerande sätt på gränserna för hur en man och en kvinna skulle umgås socialt med varandra. Detsamma gäller senare dansformer som till exempel tango och jive. Gemensamt för många av de mest kända pardanserna är att de bidragit till en samhällsförändring, de har utmanat den rådande tidsandan. Detta har lett till något mycket positivt - utveckling och förändring.
Detta skriver Irving själv i sin artikel. Om nu danserna utvecklades för att utmana normerna - borde de inte fortsätta göra det? Tror du att de som var med och lekte fram Wienervalsen tänkte att "nu måste eftervärlden bevara vår dans precis som den är" när de själva hade utvecklat den för att tänja på reglerna? Att bevara dansens tradition borde väl vara att fortsätta att utmana?
När Tony Irving (som är domare i programmet) gav sin bedömning till Gudrun Schyman och Björn Törnblom sade hen något i stil med att när det gäller koreografi är det ju ingen som för, stegen är förbestämda. Istället handlar det om kommunikation mellan parterna och det fungerade bra. Så Tony - du är förlåten.
Mikusagi
Läs även andra bloggares åsikter om Gudrun Schyman, Tony Irving, feminism, Let's Dance, könsmaktsordning, könsroller, könsstereotypt, pardans, Björn Törnblom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar