Radiostjärnan

Ja, jag var ju på radiointervju. Det har jag inte skrivit om. Vi gick till String och pratade. Jag blev bjuden på en latte, schysst vah? Jag tycker i alla fall att det var trevligt.

Det är så klart läskigt att tala i radio. Folk kommer att lyssna på mig och bedöma, tycka saker, missförstå. Mina försök att förenkla och klargöra, för att även den oinsatte skulle förstå, blev kanske till generaliseringar eller överdrifter. Någon kommer skriva i sin blogg att jag nog bara är förvirrad, 20 år ung och oskuld - klart jag är rädd att ta steget. Jag har bestämt mig för att det är bra, att det är bra att asexualitet diskuteras. För då blir det synligt. Jag sade något om att vissa säkert tror att jag förtrycker mina känslor och därför tror att jag inte blir sexuellt attraherad av folk. "Då får de väl tro det då". Jag resonerar om sexualitet, det får andra också göra. Så länge jag och mina kamrater får göra oss hörda, och våra utsagor räknas med i resonemangen.

Att tala i radio var något jag gjorde som en del av min aktivistiska kamp.


Mikusagi

Läs även andra bloggares åsikter om asexualitet, asexuell, läggning