Något slags ursäktande brev

Jag har inte varit världens bästa på att blogga på sista tiden. Jag vet inte riktigt vad jag skall skriva. Ibland vill jag skriva något, men det brukar vara när jag är mitt uppe i en händelse och inte vid en dator. Sedan glömmer jag bort, tappar lusten, blir stressad.

Kanske har ni sett att jag faktiskt uppdaterar min Maria Nova-blogg ofta. Jag vet i alla fall att mamma följer både den och Mitt rosa liv.
Tro inte att jag inte värdesätter läsarna av den här bloggen, för det gör jag verkligen. Det är egentligen därför jag inte skriver. Jag känner ingen respekt för Maria Nova så där kan det bli vilket blaj som helst. Eller så är det något jag tror på, men är rätt simpelt. Ellen DeGeneres läxade upp sina tittare en gång och sade "It's okay to be gay!". Den nivån är rätt låg, det känns lite dagis. Det är ungefär den nivån jag kör på Maria Nova.

Du är min elit. Ja, just du som läser. Det här är min favoritblogg, det är den jag anförtror det allra viktigaste.
Som Magnus Uggla sjunger
Du är den bästa publik som en stjärna kan ha. Du, bara du som köpt plattan idag.

För att gå över till något annat, så kan jag säga att retorikkursen snart är slut. Idag hade vi genrep på extalen. "Extal" är vårat ord för "examinationstal". Jag tror att lärarna säger så för att avdramatisera lite. Kanske är det av samma anledning vi säger "genrep" och inte "generalrepetition". Jag tänker att det är rockband som repar, inte jag. Jag repeterar.

Jag skall försöka berätta lite mer om det senare idag. Ikväll.


Mikusagi