Det är Pride nu snart. Fredag nästa vecka startar det. Vad har jag planerat in? Mitt schema är oklart, jag måste liksom gå i skolan också... men jag kommer nog lägga upp en planering här. Just nu är det stökigt och förvirrat, bara...
Svenska Dagbladet gjorde brevlådan färggrann, tema gay.
Varje dag i veckan som kommer från 20.00 till midnatt proppar Kanal 5 tablån full av gayfilmer och Serier som Queer as folk och Rick & Steve (legoanimation med sexscener), inför Europride som inleds på fredag. Flera andra kanaler hakar på och TV4 Fakta kör en rad dokumentärer medan SVT utlovar homokupp på Allsången.
Kultursverige (ja, TV är kultur) slåss om de rosa pengarna som inte ens finns. Det är i juli det finns människor som inte är heterosexuella men ändå vill se på serier. Sedan återgår alla till att bli hetero igen. Det är inte konstigt om kanalerna uppfattar det så, för det känns som om det ligger till på det sättet. Eller jag tyckte det förut. Under Pride var hela staden gay, det fanns inte en straghting så långt ögat kunde nå. Sedan började skolan och det var som om Pride aldrig hade ägt rum, den långa paraden var bortglömd och icke-heteros var osynliga igen.
Det är inte jättekonstigt att TV har temavecka, det är väl som sportteman eller vad som helst.
Vad skall ni se? Själv tänkte jag i alla fall se Trollhare peta i näsan. Sedan blir det Allsång och så vet jag inte riktigt vad mer jag har att välja på :o
Artikeln handlar egentligen inte främst om TV, utan om tidningar. Eller kanske medier överhuvudtaget. Roger Wilson beklagar sig över det lilla landet Sverige - på grund av att befolkningen är så liten är det svårt att hitta en publik, en marknad, till gaytidningar.
Jag tror att många bögar och flator inte själva sett fördelarna med att utveckla en subkultur. För många har det varit en del av frigörelsearbetet att betona att man är som alla andra. Det tycker jag är urtråkigt.
Sedan blir det prat om gaytidningar och gay-TV, och allt handlar om bögar, bögar och bögar. Flatorna är osynliga. Fast det är klart, vi har ju feministiska tidskrifter.
Mikusagi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar