Jag undviker att handla själv. Jag tycker att sådant är jobbigt och besvärligt. Jag tycker också att det är besvärligt att hämta böcker jag har beställt. Jag undviker det och skjuter fram det. Jag går sällan in i en kiosk och köper något spontant då jag nästan tycker att ansträngningen är värre än vinsten - jag måste förbereda mig mentalt innan för att det skall vara mindre jobbigt.
Jag minns den första gången jag beställde på McDonald's. Jag var chockad då jag hade väntat mig att min kompis' förälder skulle ta emot min plånbok och beställa åt mig - för det är sådant vuxna gör! Jag var ute med hela kompisens familj, och då var det ju under de vuxnas ansvar. De skulle ta hand om mig! "Nej, du får beställa själv!" Jag blev chockad, var nära på att gråta... men situationen krävde koncentration så jag slog den känslan ifrån mig. Hur gör en det här? Jag frågade i kassan vad varenda grej kostade. Vad kostar en liten läsk? Vad kostar en hamburgare? Vad kostar pommes frites? Jag räknade ut att jag hade råd och köpte dem så - var för sig.
Jag gillar som sagt fortfarande inte att handla. Det händer att jag mutar andra för att göra det. När Lingon och jag är på restaurang behöver jag bara se söt ut :3
Mikusagi
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Aw, stackars! Jag känner igen mig. Senast idag stod jag utanför en liten butik men vågade inte gå in och köpa godis. När jag sedan gick till Coop, som är stort, gick det dock bra.
Jag drar slutsatsen att det är lättare ju mindre personlig kontakt det är mellan köpare och säljare, eller helt enkelt mellan mig/dig och någon annan.
Ja, jag vill hellre spontanköpa glass på ICA än i någon kiosk/tobakshandel.
Skicka en kommentar