Miku goes chef

Jag planerar att starta en matblogg. Skulle ni besöka den?

Matbloggar idag är skrivna av personer som har stått i kök i 20 år, och de är riktade till andra personer som har stått i kök i 20 år. Min skall vara annorlunda, med konceptet "Jag lär mig laga mat och du tittar på". Det skall vara en bildblogg, och jag kommer inte säga att det är lätt att laga mat. Det ÄR inte lätt att laga mat. Jag har stått många gånger i köket och gråtit, skrikit, och ibland bara känt mig frustrerad då jag vet att varken gråt eller skrik hjälper så då har jag stått där med alla känslor och inte vetat vart jag skulle ta vägen.

Jag upptäckte nyligen att mina matlagningskunskaper har ökat något avsevärt. Nu kan jag anpassa recepten efter mitt eget tycke och smak, jag behöver inte blint följa recepten. Det svåra när man inte är van vid kök och matlagning är, bland många andra saker, att veta vilka ingredienser som är viktigast, vilka mått man skall vara noggrann med och när man kan höfta, vad som kan bytas ut eller helt enkelt hoppas över, vad man gör för smakens skull och vad man gör för konsistensens, vad man gör för att det skall se vackert ut och vad man gör för att det helt enkelt skall bli ätbart. Jag kan inte detta fullt ut, men det jag kan skall jag dela med mig av och om jag inte kan så testar jag. Misslyckas jag får ni se det med.

Att följa ett recept är långt ifrån enkelt
att lära sig av min (framtida) matblogg kommer inte heller vara enkelt
men skillnaden är att jag aldrig påstår att det är enkelt. ALDRIG!

Första receptet skall vara dillkyckling med ris (taget från en receptbok min mamma skriver till mig, där allt står så detaljerat som möjligt)
om inte min kamera äter upp bilderna vilket den tenderar att göra ibland.

Möh, vad sägs? Vill ni eller? Skall jag strunta i det?

Förresten finns det ett webbTV-program där två ungdomar lagar mat och failar ibland. Ctrl + alt + chicken heter det. Jag har sett något avsnitt, Lingon brukar ladda ned det.

Mikusagi