Pages

19 januari, 2007

Sveska C och uppfattningar om genus

Igår på svenskan fick vi sitta i grupper och diskutera ifall tjejer och killar pratar olika. I min grupp kom vi inte på någonting som skiljde sig. Eller, vi som lät mest hittade ingenting :'D De andra två föreslog väl saker men så kom vi på massa fall där det inte stämde och så dissade vi förslaget.
Man kan säkert göra undersökningar och komma på att det råkar vara fler killar/tjejer som gör si och så, men... bara för att det råkar vara vanligare hos ena könet innebär det ju inte att det är en regel.
Jag vågar påstå att pojkar inte föds med en dunka i ryggen-gen. Alltså, det är inte naturligare för flickor att kramas än vad det är för pojkar. Jag känner många killar som kramas en hel massa. Jag känner tjejer som inte vill kramas.
Hur som helst, egenskaper för könen listades upp på tavlan och jag kände inte igen mig i många. De två sista som skrevs i kvinnospalten kunde jag väl relatera till, tyckte jag. Jag är fett med manlig enligt mina klasskompisars ideal. Eller nej... jag kunde inte relatera till de egenskaper som stod i manspalten heller. Det lät som om killar är väldigt kalla och hårda. Usch ;__;
Jag är ingenting.

Mikusagi

2 kommentarer:

Anonym sa...

Pojkarna i min skola (de som jag umgås med, i alla fall) kramas mycket. Två av flickorna tycker inte särskilt mycket om kramar :)

Var det bra av läraren att lista vad som ansågs vara killigt och tjejigt i talet? Motverkar inte det könsneutralitet, lite? Typ att en kille ba "Jaha, är det så jag ska vara..."

Eller så gör det inte det, eftersom man då uppmärksammar skillnaderna och blir medveten om dem...

Mikusagi sa...

Det var ju eleverena som sade vad de tyckte och då skrev läraren upp whatever vi sade.