Louise och hål i öronen

Jag är inte hemma hos mig, utan hos Lingon, så jag har inte ALLA paradbilder här, men några. De kommer nog upp i nästa inlägg ;D Om någon ser sig själv eller något annat intressant på någon av bilderna får personen gärna kommentera, på DET inlägget. Vissa har en tendens att kommentera i senaste inlägget, men det behövs inte, för då och då går jag nämligen tillbaka och kollar alla inlägg jag har gjort för att se om det är nya kommentarer (kan ju hända att någon har googlat in till ett gammalt inlägg).
Idag var jag och Lingon hemma hos mig för att mata Kirci a.k.a Kicki eller Sagans Nicky. Sedan åkte vi till stan och fikade med Louise som hade köpt Bust a Move till Nintendo DS. Efter det begav vi (alltså jag och Lingon, Louise följde inte med) till Tekniska museet, men vi kom fram en kvart innan det stängningstid så vi lånade toalett hos Etnografiska museet (som förresten har fritt inträde så kolla gärna in deras utställningar!), sedan åkte vi till Kista igen, där vi handlade mat and stuff.
På tunnelbanan hem till Kista såg jag ett barn, typ 1 eller 2 år (jag är inte så bra på sådant där, men barnet satt i en barnvagn, okej?). Barnet hade örhängen på sig, och det såg ut som om det var sådanna som hänger från hål, eller hur man skall uttrycka sig. MEN SJUKT! Barnet vet ju inte om det vill ha hål i öronen eller ej. Bara onödig och läskig smärta för barnet. Aj! Barnet kanske vill bli som jag, osminkad, opiercad och otatuerad, typ helt naturlig. Vad vet föräldrarna om det? Dessutom har jag hört att man får lättare eksem om man tar hål i öronen i tidig ålder.
I Kista Galleria fins en liten butik inriktat på kaffe och te. Man kan köpa ta-med-kaffe eller så kan man köpa sådant som man brygger hemma (samma sak gäller te också). Kaffet kostade bara 10 kronor! Jag köpte Caffe Latte, för 20 kronor. I Sverige, Stockholm, ses priserna som grymt billiga, right? En annan kund började prata med oss. Det var läskigt. Lingon svarade snällt medan jag gjorde mitt bästa för att inte se skräckslagen ut. Att någon främling börjar prata med en helt plötsligt är skumt i mina ögon. Varför? Varför pratar du just med mig? Varför pratar du just här? Varför pratar du om det ämnet? Varför? Drar jag till mig uppmärksamhet på något konstigt sätt? Jag vill vara osynlig. Lite lagom osynlig. Stilen som jag VILL ha passar inte för det. EGENTLIGEN skulle jag vilja gå runt med cowboyhatt lite oftare, den skyddar mot sol, har paljetter och är rosa. Typ helt perfekt för mig! Ibland har jag kattöron på mig, för det är sött, men jag glömmer att jag bär dem och så undrar jag varför folk tittar på mig.

Snart har jag handlat upp de 500kr som jag fick av mina föräldrar, men de kommer hem den här veckan, och jag har upptäckt kött i frysen och ris finns, det med, plus att jag har Rikskuponger, så det skall nog gå bra ändå, plus att om jag handlar för mer får jag ersättning senare.

Mikusagi