Första gången jag grät till Sailor Moon var när jag såg den här scenen - Lima ger allt för att rädda sin älskade Neflite, men misslyckas. Han dör, och det enda han lämnar efter sig (generaler från mörka kungariket har en tendens att försvinna upp i rök när de dör) är det orangea bandaget.
Idag grät jag till en anime, Fruits Basket heter den. Stackars Momiji-kun ratades av sin mor T^T Tur att jag hade en Lingon i närheten.
Mikusagi
‘Eriks röst får inte försvinna’. Om en superhjälte i svartvitt som får färg
-
Biografin över homopionjären Eric Thorsell som kom 1981 har fått stor
betydelse. För en tid sedan drogs ett projekt igång med målet att biografin
ska ges u...
3 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar