Jag är min egen fru

Idag gick jag till skolan. Eller nej, jag åkte dit. Både buss och tunnelbana. Det är inte det väsentliga, inte heller är det provet jag vill skriva om. Nu skall ni inte tro att jag har träffat Niclas Wahlgren eller att Melodifestivalen skall sändas från min lägenhet, det är inget sådant stort men det är bra mycket roligare än den billiga glassen som har serverats i matsalen två dagar i rad.

Under svensklektionen gick vår lärare Yasmin fram till oss på sidan där jag satt. "Jag har en biljett kvar" sade hon. "Till teatern. Är det någon som vill ha?".
"Vilken teater?" frågade någon.
"Jag är min egen fru med Björn Kjell..."
"JAAAAAAAAAAAAAAAAAAG" vrålade Miku, alltså jag ^^
70kr var vad jag fick ge för den. Nästan inget alls ju, jag har gått och suktat efter den pjäsen sedan jag såg reklam för den för första gången, vilket var i augusti om jag inte minns fel.

17:45 skulle jag träffa de andra utanför Stadsteatern. Bara Mira och Alexandra kom, de andra hade redan gått in. Vi förstod ingenting.
Hur som helst var jag helt hyper, jag skulle ju få se Björn Kjellman live, och det i en pjäs som handlar om en transvestit i Tyskland under de svåra perioderna.

Om pjäsen: Stadsteatern SvD

Vi gick in... vi fick sitta i ett litet rum typ... med stolar som lät... men det var helt fint och bra ändå ^^ och så kunde vi se kronprinsessan Victoria, hon satt längre fram (inte i rummet). Det var ju också häftigt.
Pjäsen började, Charlotte von Mahlsdorf presebterade sig och sedan rullade det hela igång. Oj oj, han var journalist, moster, militär, prostituerad, samlare... ja, det mesta. Han är skicklig, den där Kjellman.

Förresten hade de QX-tidningen där, på Stadsteatern. Så... jag tog en ^^
Yaaay!
*glad*

Mikusagi